enkelhet

Min nya syn på tiden

syn på tiden

 

Det låter så löjligt vuxet att säga att tiden rusar fram. Men det är ju så många av oss uppfattar det. Det känns rätt trist att livet bara springer iväg och att en knappt hinner att reagera på allt som händer. En har ju bara ett enda liv. När det är slut så är det slut. För gott. Det tror jag.

Jag har gjort en hel del omställningar i och förenklingar i livet, och det har påverkat min tid. Jag har slutat att fylla alla dagar med uppgifter och saker som måste göras, och som får mig att uppfatta tiden som mycket snabbare än vad den egentligen är. Tiden är ju konstant. För oss alla. Men vi upplever den på olika sätt. Tidigare så var en vecka ingenting för mig. Jag hann aldrig göra det jag ville göra och jag hann dessutom inte uppleva dagarna för de var så fullproppade med saker som skulle göras att jag inte hann med att uppleva att jag var med. Dessutom fick det mig att ständigt känna mig misslyckad eftersom jag aldrig hann med allt jag ville.

Vi har alla mycket saker omkring oss i livet som fyller våra kalendrar och scheman. Det är många av sakerna som måste göras, men det finns faktiskt också många saker som vi gör som INTE måste göras. Sedan jag började prioritera bort saker som inte var nödvändiga så blev mitt schema mycket luftigare och stressen nästintill obefintlig. Jag gör fortfarande många saker och utför massor av uppgifter men jag har också många tomma luckor, vilket har lett till att jag inte längre uppfattar att tiden rusar i väg. Nu har jag tid för sådant som jag verkligen vill. Och nu rör sig tiden i en alldeles lagom takt, för min smak. Och det bästa av allt; jag minns mina dagar.

Mitt minne har tyvärr tagit stryk under alla år av stress med fullmatat schema, det vill jag försöka reparera. Jag glömmer saker och har svårt att minnas mycket. Och det är synd, men det är som det är och jag måste hantera det på bästa sätt. Nu med mitt ”nya tidsschema” så hinner jag uppleva det jag gör, samtidigt som jag gör det – utan tunnelseende. Jag jobbar på och gör alla sysslor som ska göras. Men skillnaden nu är att jag njuter av dem under tiden. Jag behöver inte springa upp för trappan för att tjäna några sekunder. Jag behöver inte heller sleva i mig maten på 5 minuter för att kunna komma igång och jobba snabbt igen. Nu äter jag lugnare och sitter kvar en stund efter att jag ätit. Och flera gånger i veckan ger jag mig dessutom tid till att lägga mig och vila en stund efter maten. För det är något av det lyxigaste jag vet i livet.

Hur ser du på tiden? Går din snabbt, lagom eller långsamt?

//Sofia ♥

 

Previous Post Next Post

You Might Also Like

18 Comments

  • Reply Linda 1 november, 2016 at 07:54

    Förr gick min tid alldeles för snabbt, men för två år sen flyttade jag tillbaka ut på landet och sen dess går den långsammare. Dels för att mitt jobb ser annorlunda ut, men också för att jag hunner uppleva årstidernas och naturens skiftningar på ett an at sätt.

    • Reply Sofia Brolin - hildas.se 1 november, 2016 at 10:29

      Vad skönt att höra! 🙂
      Just det där med årstidernas skiftningar är något jag knappt hunnit med att uppleva under många år. Och det är sorgligt.

  • Reply Eva 1 november, 2016 at 07:57

    Det här var ett väldigt intressant inlägg för mig. Jag pratade med min väninna om det här i helgen eftersom jag tycker att tiden går alldeles för snabbt och jag inte hinner med allt jag vill göra. Jag måste ta tag i detta och sluta att säga ja till allt jämt, det äter upp mig. Har du några fler tips?
    Kramar Eva <3

    • Reply Sofia Brolin - hildas.se 1 november, 2016 at 10:31

      Bra start med att sluta säga ja till allt. Till en början sade jag nej till allt, bara för att hinna ”städa” undan allt. Sedan har jag börjat säga ja igen – men bara till saker som jag verkligen vill och mår bra av.
      Vi gör så otroligt många saker av rutin utan att reflektera över varför. Jag kommer att skriva mer om det här sakerna framöver.
      Stort lycka till!
      Kram Sofia

  • Reply Julia 1 november, 2016 at 08:12

    Den går nog för snabbt, oftast, men ifall det är lugnare där emellan så tycker jag snart att det går för långsamt och jag tar på mej 100 projekt för att sedan inse att tiden går för snabbt igen och jag måste varva ner. Kul att läsa om din syn på tiden annars, jag borde verkligen bli bättre på att skala av måsten och våga ta det lugnare.

    • Reply Sofia Brolin - hildas.se 1 november, 2016 at 10:34

      Ja, det är den där berömda balansen som det gäller att hitta. Jag gjorde precis som du, där att jag tog på mig massor av grejer när jag kände mig lite uttråkad och sedan kom allt som en tsunami över mig. Funkade inte så bra. Jag har nu lärt mig av det och försöker stilla mig och tänka igenom innan jag svarar och inte enbart gå på impuls. Känns mycket bättre. 🙂

  • Reply MrsUniversum 1 november, 2016 at 09:57

    Tiden är bara ett ord.

    Visst, känslan är att tiden går allt fortare ju äldre man blir. Årscykeln rullar på, det gäller att hinna njuta av skiftningarna. Men ju äldre jag blir desto lättare har jag att sätta min egen agenda, bortse från omgivningens krav, vara mer självständig och inte tänka efter vad andra ska tycka om mina val och mina göranden. Tycker att det är lättare att leva i nuet numera, se skönheten i en regndroppe…

    Elektriciteten har gjort att vi kan förskjuta dygnets timmar, kan göra natt till dag. Före 20-talet följde man dygnsrytmen och var vaken längre under ljusa halvåret och sov mera under vinterhalvåret. Våra kroppar är nog fortfarande programmerade för detta. Nu kan vi göra allt alltid vilket kan vara stressande. Om jag förstått det rätt ska omställning från normaltid till sommartid göra att vi som anställda ska få mer ljus fritid på kvällarna för att kunna arbeta effektivare de timmar vi är på jobbet. Det tycker jag är ett sätt att manipulera oss för att BNP ständigt ska öka. Men det är kanske inte bästa sättet att mäta välfärd på individnivå…

    • Reply Sofia Brolin - hildas.se 1 november, 2016 at 11:41

      Vad underbart att höra att du ser skönheten i en regndroppe. Det tror jag inte att en kan göra förrän en är ”där”. Se det stora i det lilla. När tiden rusar iväg och en är upptagen med både det ena och det andra så är det lätt att missa alla detaljer. Det är fint att se dem.
      Jag hade aldrig hört det där om anledningen till sommartid och vintertid. Tack för den upplysningen.
      Jag önskar dig en fin dag!
      Kram Sofia

  • Reply Josephine 1 november, 2016 at 10:08

    Usch, känner verkligen igen mig. Jag har fått jättedåligt minne, en del saker som jag har gjort tillsammans med andra kan vara helt borta när någon börjar prata om det, det kan kännas riktigt otäckt när man verkligen inte känner igen det man får berättat för sig. Jag har börjat skriva dagbok nu för jag vill verkligen komma ihåg både stora och små upplevelser, vilka jag träffat och hur det kändes men allra helst skulle jag vilja leva mer i nuet och inte vara distraherad av annat hela tiden.

    • Reply Sofia Brolin - hildas.se 1 november, 2016 at 11:46

      Ja, det är en otäck upptäckt att inse att minnet sviker. Jag kan nästan bli rädd för mig själv ibland. Nu när jag saktat ned så minns jag mer, men ännu inte allt. Jag får jobba på det helt enkelt. Att skriva ner tankarna i en dagbok, som du gör, tror jag är en jättebra hjälp på vägen.
      Hoppas att du får en fin vecka!
      Kram Sofia

  • Reply Wilda 3 november, 2016 at 12:01

    Jag känner verkligen igen det du skriver om här. Jag har fått prioritera om eftersom min kropp protesterade mot stressen och åh så tacksam jag är för det idag. Jag hoppas att jag, även om jag kommer att få leva ett stressigare liv under några år när jag studerar, inte glömmer bort att pausa och låta vilan ta utrymme. Då hinner jag oftast mer när jag väl jobbar på.

    • Reply Sofia Brolin - hildas.se 9 november, 2016 at 10:02

      Ja, vi blir ju faktiskt mer effektiva den stunden vi jobbar om vi tillåter oss att ta paus och vila. 🙂

  • Reply Isabell 6 november, 2016 at 13:18

    Herregud vilken ögonöppnare detta var för mig!
    Jag är en sån som har 3 saker/dag inskriver i kalendern och alltid en massa ”måsten”, som jag ibland glömmer, och blir väldigt besviken på mig själv. Jag går sista året på min universitetsutbildning och tänker hela tiden sen ska jag… ex”sluta stressa”, ”sluta planera hela livet i förväg”, ”bara göra saker jag VILL” osvosv. Det är så svårt att inse ibland att livet händer här och nu. Jag blir fast i ett ineffektivt sätt att leva och tillbringar på tok för mycket tid att tänka på saker jag BORDE ha gjort/göra istället för att bara leva i nuet och göra. Får lite ångest av ditt inlägg (på ett bra sätt, det är bra att ifrågasätta sitt sätt att leva ibland). Känns som jag måste göra en förändring. NU.
    Tack för en välskriven ögonöppnare, stor kram!

    • Reply Sofia Brolin - hildas.se 9 november, 2016 at 10:06

      Jag känner precis igen det där du skriver om allt du ska hinna sen … Precis så har jag tänkt i alla år. Det är först de senaste åren jag fattat att det där ”sen” inte kommer eftersom det hela tiden dimper ner nya måsten och borden. Det är vi själva som måste styra och ta kontrollen över vår egen tid. Det är ett större jobb än vad det kan verka, men när det är gjort är det sååå värt det.
      Hoppas att du hittar DITT sätt.
      Stor kram till dig! <3

  • Reply Hanna 8 november, 2016 at 17:51

    Sedan jag läste detta inlägg för några dagar sedan har jag funderat mycket över detta och var tvungen att gå tillbaka och läsa igen. Tack för den inspirationen! Ibland känns det som att stressen är en del av livet som man bara måste acceptera, men det är så skönt att höra att det inte behöver vara så. Jag har faktiskt ett VAL att prioritera vila och lugn. Jag äger min tid, det är en härlig känsla.

    • Reply Sofia Brolin - hildas.se 9 november, 2016 at 10:10

      Precis! Det är vi själva som äger vår tid, det gäller bara att inse det och ta kontrollen över den.
      Det gör mig väldigt glad att det jag skrev gjorde intryck på dig. <3

  • Reply Ruth | HungryHeart.se 13 november, 2016 at 14:35

    Tack för ditt kloka, tankeväckande inlägg. Du är verkligen en förebild för att skala av och förenkla i livet. Jag känner igen mig i det du skriver och funderar mycket just nu på vad jag skall prioritera och vad jag skall släppa för att orka och inte lägga tid på saker som egentligen inte spelar så stor roll. Det är läskigt först att släppa saker, men ju längre man kommer i den processen, desto mer inser man att måstena och nödvändigheterna inte är så många som man trodde.

  • Reply Året 2016 - en sammanfattning - Hildas 30 december, 2016 at 06:49

    […] för säsongen, jag funderade över varför vi använder onödiga negationer, jag fick ytterligare en ny syn på tiden, grubblade också om vad som egentligen är bra att ha och så gav jag 9 tips på hur du kan bli […]

  • Leave a Reply