katter

När sorgen slår till

Den dagen som jag bävat mig inför kom igår. Dagen då Pablo fick somna in. För drygt tre år sedan blev min älskade katt påkörd av en bil men klarade sig med livet i behåll, största delen av tiden har han mått jättebra, dock har det följt en del sviter med olyckan och i perioder har han haft det lite tufft. Han har varit hos veterinären många gånger och kämpat sig tillbaka varje gång. Den här gången fick det dock vara nog. Hur mycket ska en katt behöva stå ut med? Han hade ont, tittade på mig och gav liksom klartecken om att nu var han trött på det här. Då fick jag fatta mitt livs jobbigaste beslut, att åka till veterinären och låta honom somna in. Nu slipper han lida mer, men kvar här står jag med den tunga sorgen. Och det är som att tårarna aldrig tar slut.

En del kanske tycker att det ju ”bara är en katt”. Men det var inte ”bara en katt”. Det var faktiskt min bäste vän och följeslagare. Vi förstod varandra. Det jag ändå gläds åt är att vi fick 10 fantastiska år tillsammans och jag bär med mig så många fina minnen. Just nu är det väldigt tungt. Men det kommer bättre dagar.

//Sofia ♥

Previous Post Next Post

You Might Also Like

51 Comments

  • Reply Aquilejans 26 juli, 2013 at 06:13

    Jag lider med dig och sänder över en styrkekram <3
    Kram Malena

  • Reply Anonym 26 juli, 2013 at 06:16

    <3 <3 <3 Kraamar från mig <3 <3 <3

    Sofia <3

  • Reply Carin 26 juli, 2013 at 06:18

    Styrkekramar, Sofia! <3

  • Reply Martina Lindblad 26 juli, 2013 at 06:21

    Förstår att det känns tungt, en familjemedlem fast i mindre storlek bara. Tur att du har så fina bilder på din söta katt. Styrke
    kram ♡

  • Reply Enelid vitt och lantligt! 26 juli, 2013 at 06:27

    Kram!❤

  • Reply snögumman 26 juli, 2013 at 06:32

    Jag har själv 2 katter och en hund, så jag anar känslan… Så jobbigt! Skickar en säck med styrkekramar!! <3

  • Reply Henrietta 26 juli, 2013 at 06:36

    Det är det värsta som finns! Att behöva ta det beslutet. Stor kram!
    /Henrietta

  • Reply VisaLiza 26 juli, 2013 at 06:37

    Beklagar sorgen! En katt är verkligen inte bara en katt, det är en livskamrat. Så länge som man tar hand om sitt djur får man villkorslös kärlek tillbaka och det är något alldeles fantastiskt. Förstår att ditt beslut var tungt att ta, du gjorde rätt även om känslan är svår. Liza

  • Reply Lantligt i smultronbacken 26 juli, 2013 at 06:56

    Jag lider verkligen med dig och förstår dig. Våra katter kan betyda så oerhört mycket för en men det är som du säger, det går till en viss gräns och de får inte lida. Han har det bra i katthimlen nu och leker bland molnen med de andra, helt utan smärta. Hur tungt det än är så har man tagit rätt beslut såna gånger.

    Kram Teres

  • Reply Anonym 26 juli, 2013 at 07:09

    Ett djur är en familjemedlem. Det är klart det gör ont i hjärtat när något sånt här händer…. Skickar dej en stor varm kram. Släpp ut alla känslor och tårar.
    Kram igen. / Mia F.

  • Reply Sara 26 juli, 2013 at 07:22

    Idag är det ett år sedan vår fina katt fick somna in! Förstår din sorg! Kramar!

  • Reply Helena 26 juli, 2013 at 07:28

    Att förlora en vän och familjemedlem lämnar ett stort tomrum. Beklagar din förlust och sorg! kram

  • Reply Anonym 26 juli, 2013 at 07:31

    Åh, jag beklagar din stora förlust…inte av "bara en katt" utan en familjemedlem, en vän & följeslagare…En varm kram i sorgen! Annalena

  • Reply Cissi - Lyckornas Hem o Trädgård 26 juli, 2013 at 07:38

    Många varma kramar i sorgen, och det är inte bara en katt. Det är ju en riktig vän! <3

  • Reply Maria 26 juli, 2013 at 07:39

    Ett djur som varit en del av en familj blir aldrig "bara ett djur", sen kan det vara en katt, kanin, hund………

  • Reply Vem är jag då? 26 juli, 2013 at 07:50

    ♥♥♥♥♥♥♥……..vad säger man. Hoppas en kram
    Hjälper lite..♥♥

  • Reply Så gott som 26 juli, 2013 at 08:05

    Många kramar till dig <3

  • Reply Den där Victoria 26 juli, 2013 at 08:17

    Det är så sorgligt när ens familjemedlem går bort, jag beklagar sorgen. Kram

  • Reply Emelie @florainspiro 26 juli, 2013 at 08:47

    Att mista sina små djurvänner är fruktansvärt. Jag har också fattat liknande beslut och även om man vet att det är rätt så värker det i hjärtat. Stora kramar till dig! <3 <3 <3 // Emelie

  • Reply Sama 26 juli, 2013 at 08:47

    Nej, det är inte "bara" en katt! Har varit där du är nu några gånger, och vet precis hur ont det gör. De betyder så mycket de där egensinniga små liven:)
    Skickar lite styrka till dig!

  • Reply Studio Livskraft 26 juli, 2013 at 08:54

    Åh, det var ledsamt att höra. Ta hand om dig!

    Kram!

  • Reply Anonym 26 juli, 2013 at 08:58

    Har själv (äldre) katter, så förstår känslan. Fasar själv för den dag då de dör eller att man får ta det beslut som du nu fick göra. Många styrkekramar

  • Reply Annie Sand 26 juli, 2013 at 09:16

    Många styrkekramar till dig! Det är aldrig lätt att ta beslutet att låta ett djur somna in. Det är en familjemedlem man förlorar. Man måste bara försöka tänka att han har det bättre nu när han inte behöver lida. Ta hand om dig, kära du!

  • Reply Queen of Kammebornia 26 juli, 2013 at 09:42

    Åh, många varma tankar till dig Sofia! Stor kram!

  • Reply Anna Svensson 26 juli, 2013 at 10:14

    Åh, så sorgligt. Inte för att det är någon tröst men jag förstår hur du känner nu. Har själv varit där, två gånger. Och det lär ju bli fler gånger. Men man tar sig igenom det….
    Kramar

  • Reply Marianne 26 juli, 2013 at 10:55

    Stora varma kramar till dig!♥
    Jag har fått tagit samma jobbiga beslut med en av våra katter som blev sjuk och det är så hemskt.
    Men precis som du och din kisse så förstod vi varann, och han orkade inte mer….
    Kram

  • Reply cafenoHut 26 juli, 2013 at 11:06

    It seems a very enjoyable:)

  • Reply Madame Edith 26 juli, 2013 at 11:10

    Kram!

  • Reply EM 26 juli, 2013 at 11:32

    Det är de värsta besluten man får ta, just att låta en kär vän gå vidare. Men det är vårt ansvar som djurägare. Ett hårt ansvar, men tyvärr tänker man inte så när man skaffar en ny liten… Vet precis hur du känner dig. Vår gamla katta gick själv den vägen i lördags, hemma hos lillmatte, i en av hundarnas säng. Ett långt liv var till ända. Sorgen bär man alltid med sig, i olika tappningar och styrka.
    kram elsamarianne

  • Reply n o r d i n g å r d e n 26 juli, 2013 at 12:34

    Åh Pablo du söte lille vän, inte alls bara " en katt"- även om som du säger en del resonerar så, ger man sitt djur tid kärlek och empati får man det tillbaka…detta är det tunga med fyrbenta familjemedlemmar, att det inte får finnas till så länge men Pablo hade den mest fina matte och ett toppenliv så länge han levde, det är en tröst i sorgen. Han var älskad. Och har det bra nu också. Men jag vet, det gör ont…. <3

  • Reply Helena 26 juli, 2013 at 12:49

    Lider med dig. Du gjorde rätt, men de gör de inte mindre smärtsamt =(. Att förlora sitt husdjur är som att förlora en familjemedlem.

  • Reply Karin 26 juli, 2013 at 14:55

    Nej det är inte bara en katt utan en familjemedlem! Jag lider verkligen med dig men gläds över de 10 åren ni fick tillsammans och att du gjorde det rätta men svåra beslutet att låta honom somna in utan plågor.
    Jag har själv 5 katter varav två försvunnit inom loppet av två somrar, vart dom har tagit vägen är ingen som vet, bara hoppas att allt är bra med dom. Vore skönt om jag fick reda på om dom dött så man kan gå vidare istället för att leva på hoppet…
    Många kramar Karin

  • Reply Bland blommiga kaffekoppar och udda pinnstolar... 26 juli, 2013 at 15:33

    Massor av kramar till dig !!!!!!

    Min mammas katt fick somna in i våras, den sorgen går inte att beskriva med ord…

  • Reply Frida 26 juli, 2013 at 16:04

    Stor kram till dig!! Vet precis hur det är att behöva ta bort en kisse. En katt är inte bara en katt – det är en riktigt familjemedlem och vän!! Lider med dig. Styrekram!!

  • Reply Helena, Craft and Creativity 26 juli, 2013 at 16:24

    Katter har verkligen den förmågan – att bli ens bästa vän. <3 Jag har två här hemma som jag kommer sakna fruktansvärt den dagen de försvinner. Känner med dig och skickar stora kramar.

  • Reply Linda - Egensinnigt 26 juli, 2013 at 17:28

    Jag beklagar verkligen sorgen, Sofia. Det är tungt att förlora en familjemedlem och vän, för det är det dem blir. Hur rätt beslutet än är så är tårarna lika tunga och sorgen lika stor. Sköt om dig och kramas mycket med dina andra lurvbollar. Kram <3

  • Reply sveas punkt. 26 juli, 2013 at 18:12

    Beklagar! 🙁

  • Reply sveas punkt. 26 juli, 2013 at 18:12

    Beklagar! 🙁

  • Reply Hemma på Ekbacken 26 juli, 2013 at 18:50

    Vad tråkigt att höra. Det är inte kul att mista någon man håller kär.
    Kram Linda

  • Reply Medvetenmini-Ebba 26 juli, 2013 at 19:47

    Fällde en tår, fy så sorgligt. Tråkigt, tungt å jobbigt. En styrkekram till dej Sofia

  • Reply Sonja 27 juli, 2013 at 04:31

    Så ledsen och tråkigt att höra. Min katt försvann för 6 veckor sen,han har varit med mig nästan 9 år och var ocksåmin bästa vän. Än har jag hoppet att han kommer tillbkas mirakulöst,men hjärtat är tungt. Det är svårt att begripa att de är borta helt plötsligt, men Pablo har det bättre nu i katthimlen! Styrkekram, Sonja

  • Reply Ateljé eLLeN 27 juli, 2013 at 06:51

    Det är inte bara en katt…

    lisa (Ateljé eLLeN)

  • Reply Fröken Pyssel 27 juli, 2013 at 09:15

    Så ledsen för er skull. Det gör verkligen fruktansvärt ont när en livskamrat på fyra tassar måste somna in. Stor kram!

  • Reply Anonym 27 juli, 2013 at 10:18

    Stora tårar föll över mina kinder när jag läste ditt inlägg. Jag känner varken dig eller din katt, jag bara råkade hamna här, men kände att jag måste skriva ett par rader.

    Beslutet du behövde ta, är det svårast som finns, att ända någons liv. Men det är vår skyldighet att se förbi vår egen sorg och tänka på individen vi har i vår vård. Men just nu får du sörja och gråta. Saknaden är så stor och livet känns tomt och gör ont. Och den som säger att Pablo bara är en katt vet inte vad han/hon pratar om.

    Så småningom, när sorgen mattats av kommer du glädjas åt allt skoj ni haft, allt bus som Pablo troligen haft för sig och alla minnen du har kvar.
    Kram Lena SW

  • Reply promenader på landet 27 juli, 2013 at 20:42

    Förstår att det känns tungt, har själv en katt som nära vän och följeslagare. Tänker på dig och skickar många kramar! / Maria

  • Reply Fredrika 28 juli, 2013 at 08:30

    Fy vad sorgligt! Det är alltid så jätte jobbigt när man måste ta beslutet, man vet att det är rätt men det är så tungt ändå.

  • Reply Anonym 28 juli, 2013 at 12:53

    Med tanke på den blick Pablo gav dig så fattade du rätt beslut. Ni kände varandra. Det svåra är alltid för den som blir kvar. Jag tror att det finns en underbar katt- och hundhimmel, om jag inte gjorde det så skulle jag inte orka med mitt jobb ibland när sorgen knackar på.

    Kramar
    Eleonora J

  • Reply Anonym 29 juli, 2013 at 06:59

    Det är verkligen inte lätt att förlora sin kära vän. För det är precis vad ett djur är, en vän. Precis lika mycket vän som en människa kan vara en vän. Dom som inte förstår det har inte lika öppna sinnen eller varma hjärtan. Du har rätt att sörja så mycket du behöver, för du förlorade inte "bara en katt", du förlorade din vän. Och jag vet hur det känns.

  • Reply Ann-Sofie 29 juli, 2013 at 22:31

    Nej du, det finns ingen katt som är 'bara en katt'. Självklart sörjer du Pablo. Stackars dig. Jag är full av medkänsla.

  • Reply fianathome 30 juli, 2013 at 05:23

    Ett husdjur är en bästa vän. Man får se sig själv som stark och trogen sin bäsis om man ser till att han får den bästa behandlingen. Det har du ju gjort med bravur. Att gå till veterinären är det svåraste beslutet som finns med ansvar man har för sina djur.
    Duktiga du! Åh du…han har det jättebra där han är nu <3
    KRAMKRAM <3
    Fia

  • Reply Lövkojan 8 augusti, 2013 at 16:49

    Förstår hur du känner, det är en saknad som är oändligt stor och varje dag är en plåga i början! Stor kram, Marie-Louise

  • Leave a Reply