mina funderingar

Vad är viktigast i livet?

Jag har funderat rätt mycket över livet det senaste året. Det kan låta dramatiskt. Och det är det på sätt och vis, men det känns väldigt spännande samtidigt. Hur vill jag leva mitt liv? Vad vill jag göra? Vad behöver jag egentligen? Frågorna har varit många.

Det första riktiga steget mot mitt nya liv tog jag, för snart fyra år sedan, när jag sa upp mig från min anställning för att bli egenföretagare. Det är ett av mitt livs allra bästa beslut. Den förändringen var omvälvande för mig och har förändrat mig i grunden, kan jag se nu så har efteråt. Jag har omvärderat hela mitt sätt att leva. Innan så jobbade jag som en galning, lade massor med tid på att pendla till och från jobbet, konsumerade och spenderade lönen utan några som helst betänkligheter och lade största delen av min lediga tid på att vila upp mig för att orka jobba. Vad var det för liv?!

Visserligen har jag de första tre åren som egenföretagare jobbat som en tok eftersom det har varit så roligt. Jag har jobbat så intensivt att jag nästintill tagit slut. Och eftersom att jag tagit slut förr så kände jag igen signalerna och backade därför direkt. Jag lärde mig att tackade nej, och tackade nej till mycket och bara fokuserade på att slutföra det jag tagit på mig och sedan landa i situationen. Landa och reflektera.

Det har varit supernyttigt att verkligen tänka igenom allt. Att sätta upp mål för vad jag vill och sedan funderat över hur jag ska gå till väga för att uppnå de där målen. Att lära sig att hitta den där balansen i livet som får en att må så där härligt, är svårt om man bara kör på utan att fundera och reflektera över varför saker och ting blir som de blir. Det gäller att rannsaka sig själv och sina behov.

Hur roligt saker och ting än är, så blir det jobbigt när det blir för mycket. Nu jobbar jag lagom mycket (som en normal heltid) och har hittat balansen på nytt och livet känns därmed underbart. Jag älskar mina arbetsdagar igen, hinner och orkar med att träffa vänner, pysslar med mina odlingar, hittar på spännande saker med min käre make och har samtidigt tid att stanna upp och reflektera. Precis så vill jag fortsätta att ha det.

Vissa kallar detta, att fundera över livets gåtor, en 40-årskris. Men eftersom jag har många år kvar dit så väljer jag att bortse från det och bara se det som helt vanliga funderingar.

//Sofia ♥

Previous Post Next Post

You Might Also Like

19 Comments

  • Reply Mary - m.ade b.y m.ary 10 april, 2014 at 06:17

    Det handlar nog inte om ngn för tidig 40-års kris utan om att du faktiskt är en av de klokaste och smartaste människorna jag känner <3 Alldeles för få stannar upp på riktigt och tänker till och livet susar bara förbi i raketfart! Det är ju faktiskt alldeles fantastiskt när man inser att man inte måste jobba och konsumera utav bara fasiken. Livet går mer på lunk då, lugnare, mer behagligt..mer eftertanke. Som jag faktiskt tror att det ska vara… <3 <3 <3 till dig fina du!

    • Reply hildashem.se 10 april, 2014 at 06:40

      Men kära fina Mary. Tack och kram till dig! <3

  • Reply Den där Victoria 10 april, 2014 at 06:34

    Åh, det är ju precis det här jag har gått och tänkt på hur länge som helst. Du är verkligen en av mina förebilder.

    Kram Victoria

    • Reply hildashem.se 10 april, 2014 at 06:41

      Tack Victoria, det där är något av det finaste man kan höra, tror jag. Kram till fina dig <3

  • Reply hjosara 10 april, 2014 at 06:45

    För min del blev det så att jag tvingades stanna upp då jag fick mitt funktionshinder, där ligger min stora utmaning, att känna att jag är bra som jag är fast jag numera bara kan jobba 25%, att jag är jag, inte bara vad jag gör som är så mycket fokus på i vårt samhälle men jag är mamma, vän, fru, matte, kvinna, människa, och jag önskar se glädjen i det lilla, det är där fröna till inre glädje finns tror jag, dricka kaffe i en fin kopp och njuta stunden, klappa hunden, plantera blommor, le mot dom jag möter, göra extra gott fika till barnen en vanlig onsdagseftermiddag. Finns mycket att skriva men jag stannar där. Tack att du sprider värme och glädje med din blogg och den du ÄR! <3

    • Reply hildashem.se 11 april, 2014 at 05:29

      Det gäller att hitta sina egna vägar, vilket du verkligen verkar ha gjort. Stor kram till dig! <3

  • Reply Emelie 10 april, 2014 at 09:37

    Om det är en begynnande 40-årskris så har jag nog en begynnande 30-årskris för jag har precis påbörjat en liknande resa. Tänker mycket på mitt liv, formar, ändrar, tänker igen.. Det är väldigt spännande! 🙂

    • Reply hildashem.se 11 april, 2014 at 14:35

      Ja, det är verkligen spännande och innebär massor med möjligheter! 🙂

  • Reply Elle 10 april, 2014 at 13:19

    Meningen med livet är ett liv med mening.
    Att kunna göra det som är kul, det man mår bra av och det omgiven av människor man älskar och blir älskad av, att bli behandlad med respekt, hitta det intre lugnet och ständigt uppleva nya saker och besöka nya platser, en stor portion god hälsa är sen pricket över i:et.

    • Reply hildashem.se 11 april, 2014 at 14:36

      Helt rätt! Att fylla med mening är det som är meningen 🙂

  • Reply Evelinas Ekologiska 10 april, 2014 at 13:22

    Hej!

    Det här var nog precis vad jag behövde läsa just nu 🙂 Tack för att du delar med dig!

    /Evelina – Evelinas Ekologiska

    • Reply hildashem.se 11 april, 2014 at 14:37

      Kul att jag kunde hjälpa. Jag tror att vi är många som går i liknande funderingar.
      Kram till dig! 🙂

  • Reply Rumpetuss 10 april, 2014 at 16:14

    Så bra och tänkvärt!!

  • Reply Anette Ryan 11 april, 2014 at 01:37

    Håller fullständigt med om att bara för att "man funderar" så betyder det ju inte att man krisar. Fick mig att osökt tänka på en som jag kände som alltid skylde på kända och okända krisar som bortförklaringa till allt. Jag brukar idag nästan "driva Med uttrycket" och säga att "du har väll en 37,5 års kris nu bara för att …ja inte med den tjejen då för hon hade nog aldrig sett det roliga i det.
    Tycker det är duktigt och till och med lite modigt att tänka till om sitt liv . Det behöver vi nog alla lite till mans ibland oavsett ålder.
    Vilken härlig resa du gjort i Dalarna och så härliga bilder du visade.
    Kram anette

  • Reply Suz 11 april, 2014 at 10:41

    Så klokt att fundera över livet och stanna upp och reflektera! Det är något som vi alla borde göra lite till mans. För min del, som varit i den berömda väggen, så hör det till i livet att man emellanåt stannar till och lyssnar till sig själv. För det är bara du själv som kan styra och det är bara du själv som kan säga stopp när det blir för mycket.

    Du är en klok kvinna!
    Ha en fantastisk helg, det låter underbart med vuxna som leker!
    Kram
    Suz

  • Reply Annette - MyRoseValley 11 april, 2014 at 17:45

    Ja… Vad är viktigast i livet? Det är så lätt att bara traska på i ullstrumporna utan att se att dom både skaver och börjar slita hål lite här och var. Jag har hål i mina… Det är definitivt dags att sitta ner och fixa till det för att kunna traska vidare i samma ullstrumpor hela livet ut. Lappa med lite sunt förnuft och reflektioner om vad som är bäst att göra för att undvika att nya hål uppkommer… Jag bara babblar och krisar inte. Bara filisoferar. Tack.
    Xxx
    Annette

  • Reply maria at inredningsvis 15 april, 2014 at 07:17

    Intressant 🙂 jag var hos en teraput efter pappas död för att reda ut saker. Hon sa att just åldern 38-40 är en speciell vändpunkt för alla kvinnor. Att man är i en speciell existensiell cykel. Den är lik den man hade när man var 18 år och då kommer samma frågor upp…..var är jag, vad ska jag göra med mitt liv, trivs jag med vad jag gjort osv. Tydligen är de två årtal i livet de mest avgörande för framtiden sa hon. Jag har vart där du är också på sista året….tänkt mycket djupare.

    Härlig blogg iaf och jag hoppas du hittar ditt livskall 🙂

    GLAD PÅSK Maria på Inredningsvis

  • Reply Likazola 15 april, 2014 at 13:02

    Inspirerande läsning! Modigt att våga säga upp sig och satsa på något osäkert. Står själv inför slutet av mammaledighet i ett nytt land och önskar att jag också kommer kunna forma mitt liv på mitt alldeles egna sätt. Inte alltid lätt att gå sin egen väg oh hitta alternativ som ligger utanför mallarna.

  • Leave a Reply