I tider av kris och oroligheter där orättvisor eller felaktigheter – i våra ögon – uppstår. I tider av tristess där vi vill att något roligt ska hända eller att ha ett roande evenemang att gå på. I tider av håglöshet på våra jobb där inget känns utvecklande, stimulerande och där åren bara rullar på. I alla dessa tider så väntar vi ofta på att någon ska göra någonting åt det. Någon måste ju komma och styra upp situationen och fixa till det som är fel och tråkigt. Och ju längre tiden går desto mer frustrerade blir vi över att inget händer och att ingen gör något åt saken.
Vem är egentligen den där någon som ska fixa så att allt blir bättre och roligare?
Det är farligt att gå och vänta på den där någon, eftersom det gör att tiden bara går utan att någon faktiskt gör något alls … eftersom den där någon faktiskt kanske borde vara vi själva. Alla kan vi påverka vår egen situation på något sätt. Vi kan alla också påverka de stora sammanhangen, även om vi inte tror det. Det är vi själva som måste vara den där någon, om något ska hända. Det känns rätt jobbigt. För visst vore det enklare om det kom någon och löste det åt oss? 😉
//Sofia ♥
18 Comments
Så sant, vi måste nog börja förstå att vi är någon, var och en är sin egen någon:) då blir det bättre! Kram/ Ninni
Precis! Var och en är sin egen någon! Bra sagt! 🙂
Kram Sofia
Det här tänker jag ganska så ofta på. Dels för min egen skull och dels för andras skull, jag försöker att vara den där “någon” så ofta jag kan, men ibland är det verkligen jobbigt att inse att allt egentligen hänger på mig själv. Ibland vill jag ju bara att någon ska “lösa problemen” åt mig, fast att jag fattar att det inte är så. 🙂
Ja, man får försöka att vara den där någon så ofta man kan. 🙂
“Ett arbete skulle utföras och Alla trodde att Någon skulle göra det.
Vem-som-helst hade kunnat göra det, men Ingen gjorde det.
Någon blev arg därför att det var Allas uppgift.
Alla trodde att Vem-som-helst kunde göra det, men Ingen insåg att Alla skulle strunta i det.
Det hela slutade med att Alla skyllde på Någon, när Ingen gjorde vad Vem-som-helst kunde ha gjort!”
Klockren historia! 🙂
Nånannanismen breder ut sig!
Ja, den gör ju det. Bäst att motarbeta den. 🙂
Tänkvärda ord. Underbar bild.
Tack! 🙂
Alla har ett helt universum inom sig. När jag tänker på det förvandlas människor till en alldeles speciell någon 🙂
Ja, så är det . Det är en fin tanke! 🙂
väldigt bra skrivet och jag försöker tänka att denna någon är jag och att jag agerar istället för att tänka att det borde någon göra…
kram Åsa
Tänk om alla tänkte så, vad bra det skulle bli. 🙂
Kram Sofia
I delar av mitt jobb är vi väldigt noga med att namnge VEM som ska utföra olika uppgifter. Sedan har vi återkoppling på nästa möte där var och en får återkoppla vad man hunnit göra och hur tidplanen ser ut för det som ännu inte är klart. Jag tycker att det är väldigt bra samt att det gör att man växer med sitt ansvar och känner att det arbete man lägger ner verkligen tillför verksamheten ett mervärde.
Ja, det ju jättebra. Då riskerar inget att falla mellan stolarna. 🙂
Visst är det så och tårarna rullar nerför mina kinder. Önskar så att jag gjort annorlunda för flera år sedan, ibland känns det för sent, för sent , för allt? Jag vet att det aldrig är för sent, men ändå. Längtar efter sol, värme att tina mitt hopp som finns . Tack för en underbar blogg..Det är aldrig för sent..och idag hoppas jag att du känner lusten till det gröna, det skira, det nya och spirande komma. <3
Det är ALDRIG för sent! 🙂
Kram Sofia